Direktlänk till inlägg 11 oktober 2010
Denna helg har jag och Redo varit på Luftstridsskolan LSS i Uppsala för bevakningsträning. Målet med helgen var att testa av hur miljöstarka våra hundar är...
Vi började på fredagskvällen med information och genomgång av det vi skulle göra. Sedan fick vi packa in oss i husen, hundarna fick sova ute i bilen. Ojojoj ett par gånger kanske jag nämnde att jag tyckte det var lite jobbigt att lämna prinsen ute i bilen, i mörkret, ensam.... Förlåt alla som fick stå ut med mitt ojjande...
Lördagen började med flygning(!) på schemat. Vi skulle åka med i ett litet propellerflygplan, sedan direkt efter landning iväg och köra ett patrulleringsuppletande. Dom ville ha så lite tid imellan landningen och uppletandet. Vi la upp två fina rutor 50 meter från landningsbanan.
Redo fick på sig sin fina röda munkorg, alla hundar måste ha munkorg ifall de skulle flippa i planet. Redo var väl lagom nöjd, svårast var det att gå med korgen, när man väl var still var det inget konstigt. Jag fick lyfta in Redo i planet. Redo hittar en fin filt som var utlagt på sätet för att skydda planet. Han charmade loss med att ligga morrandes på rygg och åla, härlig ullfilt! Det var ett yttepytte litet plan. Två piloter och jag med Redo på sätet så var det knökfullt. Piloterna satt med axlarna mot varandra, det var inte brett planet inte. Redo tyckte det var spännande vid starten, han satt och kikade ut och tryckte nosen mot rutan när vi lyfte och lämnade snoravtryck. Väl uppe i luften så la han sig ner med huvudet i mitt knä och slöt ögonen. Stackarn hade ju sovit ensam under natten... Han lyfte huvudet vid landning, inga problem alls. Direkt ur planet, av med munkorgen och fram för patrulleringen. Han hittade en fin filt i ett träd och en magasin 1 meter upp på en husvägg. Kul!
Andra flygningen hoppad Redo själv in i planet och la sig till rätta. När han hörde att planet gasade för att lyfta var han dock tvungen att titta ut igen. Även denna gång somnade han när vi väl var uppe i luften. Denna gång hade jag andra piloter som tyckte det var roligt att min hund låg och sov. Plötsligt fick dom väja för en stor flock med fåglar. Dom dök fort, och ena piloten vände sig om för att se hur det gick för hunden. Ingen brydde sig om mig som blev väldigt akut åksjuk. Skrattandes vände sig piloten om och jag hör honom säga i hörlurarna "få se om han vaknar av det här". Sedan girade han hårt åt höger, sedan vänster och sedan höger igen. Sedan fick jag sluta spela tuff och avbryta vansinnet Redo höjde inte ett ögonbryn, sov så gott så...
Patrulleringen gick kanon även denna gång.
På eftermiddagen hade vi hårda spår på schemat. Vi körde två på grus och två på asfalt. Redo har haft svårt med hårda spår men jag är så imponerad efter denna helg. Från ingenstans så kunde han spåra jättefint, vi la till och med in vinklar och han löste alla uppgifter strålande.
På kvällen blev vi bjudna på tre rätters middag, mycket gott och trevligt sällskap.
På söndagen skulle vi köra lite mer hårda spår och sedan avsluta med att vinscha våra hundar.
Redo fick en lyftsele på sig. Man skulle spänna den så hårt man kunde. Den stora rottisen som gick innan Redo spände in den till sista hålet. Det blev sista hålet för Redo också och då var den fortfarande lite glapp, är övningarna inte gjorda för min lilla kelpie? Tur att vi inte skulle ha upp hundarna så högt. Han fick under denna helg många smeknamn: röda pissmyran och "innefickshunden" på grund av sin storlek. Sedan gick vi inte i en mörk byggnad, inga fönster och inga lampor. Dörren fick vara öppen så det kom in lite ljus men dom ville ha en mörk miljö i denna övning. Sedan skulle vi vincha upp lilla Redo. Det skramlade rejält i kedjorna som drogs i. Precis när Redo tappade fotfästet spretade han till med tårna, sedan hängde han lugnt(?) och stilla. Då drog instruktören iväg med han in i mörkret, så han dinglade fram. Sedan kom han tillbaka och firades ner. Av med selen och munkorgen och direkt på patrullering och sök i denna mörka byggnad efter en figurant. Längst in i ett mörkt hörn låg en fin figge... Även detta var det inga problem med för någon av hundarna. Så man kan väl helt enkelt konstatera att vi får hitta på svårare grejjer. Roligt var det och jag tror Redo hade en rolig helg. Dock var han väldigt trött, mycket på grund av de hårda spåren som tog mycket kraft för den lilla kelpien. Han sov gott på vägen hem...
Tyvärr inga fotografier då det råder strikt fotoförbud på hela området. Dock hade en tjej tillstånd så kanske kan jag få foton senare!