Direktlänk till inlägg 22 augusti 2011
Ja det gick väl inte riktigt som jag hade tänkt mig.
Vi började med spåret, jag lottade ett sent startnummer så när det äntligen var min tur var den lunchtid, tryckande sol och mycket kraftig blåst. Upptagsrutan låg på ett kalhygge med massor med ljung och små buskar. Svårt att hitta en enda rak linje att skicka ut Redo på. Han gick ut rakt och fint och sedan började han vinda in spåret. Jag hängde på trots att det kändes fel, han gick aldrig ner med näsan. Detta resulterade i ett bakspår, Redos första i sitt liv!!!! Men man kan väl inte riktigt räkna det som ett bakspår, hade han bara fått reda ut det tror jag att han hade vänt men men, varför är inte rutan större... Spåret i sig var riktigt tufft. Nästan hela mitt spår gick ute på öppen terräng, i solen, i ljungen... Redo fick kämpa men jag tror att han låg fint i spårkärnan nästan hela tiden. Däremot måste spårläggaren glömt lägga ut pinnarna . Ja vad ska man säga!?! När Redo hittade slutpinnen låg endast två små ensamma rackare i min ficka och jag och Redo förstod inte vad som hänt. Min fina prins som brukar vara så duktig med sina pinnar. Men det var många som hade det tufft. För att huvud taget kvala in så måste man ha en riktigt duktig hund. Alla vi 31 som kvalat är nog vana att ha fullt på allt i skogen, annars får man inte så höga poäng. 8 ekipage hade brutit efter skogen, det är ju nästan en tredjedel av startfältet .
Sedan var det uppletandet. Det verkade också vara lite svårt då nästan alla bara fick in två föremål. Redo for ut på första skicket, vänder i luften och plockar in första föremålet. Far ut på andra, vänder i luften och plockar in andra föremålet. Sedan när vi skickar ut på tredje far en schäfer ut från publiken och en på min linje (domare eller skrivare) fångar hunden i ryggskinnet innan den hinner ut i rutan. Redo märkte dock inte av detta alls. Men Redo hittade inga fler föremål, orken tog slut. Redo har fina skick där han brukar hitta föremålen på utvägen, gör han inte det brukar han bryta av till trav. I denna tunga ruta kom han knappt fram i trav, intrasslad i blåbärsris. Vi vet nu iallafall vad vi ska träna på...
Utgångsläget till söndagens lydnad var då inte riktigt vad vi hade satsat på. Men här fick vi äntligen lite revanch. Vilken känsla, Redo var på hugget och vi satte SM BÄSTA LYDNAD poängmässigt!!!!!!!!!!
Framåtsändandet: Redo ville tjuva på första skicket, trots detta fick vi 9 och 9,5 av domarna...
Krypet, här dömde ena domaren att han var lite hög fram och den andra att han var lite hög bak. Alltså var han uppe och kröp igentligen inte alls
Det har varit en upplevelse att varit med och vi vet nu vad vi ska träna mer på!!! Redo låg på rygg i framsätet med huvudet på en liten huvudkudde vid handbromsen och sov så gott hela vägen hem
Tack alla som hållt tummarna och hejjat!!!!
Tack Merja som tagit fina bilder som jag lite fräckt snott!