Nej inte Redo´s! Men min kompis Sanna på Sugarwinds kennel väntade valpar till alla hjärtans dag, och det fick vi! Sanna ringde mig 7.00 i morse och sa att det var på gång. Tijah var stor som en blåval och stönade och stonkade.

Klockan 13.10 kom första valpen och sista kom 16.00. 11 valpar blev det, 8 hanar och tre tikar!!! Den sista kom över en timme efter den näst sista och då hade jag redan åkt hem. Jag skulle för första gången i mitt liv sitta ensam barnvakt åt Gösta.

      Redo har legat och sneglat, några valpar var i rätt färg tyckte Redo. Man skulle kunna tro att Redo hade varit framme       

Så var det igen dags för ridhusträning och därefter simning.

Samma gäng som förra gången träffades och tränade. Jag la mest träning på konskicken och inkallning.

Jag har fått riktigt bra respons av min nya träning på konen. Försökt fånga det på bild men inte så lätt i ett mörkt ridhus och med en kamera som inte kostar en miljon. Jag ber om ursäkt för sista bilden som visar min hunds sämre sida  

Jag tyckte det gick jättebra så jag lade ut lite apporter 4 meter från konen. Och då var alla min träning som bortblåst och han drog järnet för att ta en apport. Ett par morrande från mig och göra om, nu skulle jag hinna först och sno leksaken från den långsamma kelpien      Sedan sprang han jättefint till konen med full fart. Som sagt, jag tror inte jag löser detta problem på 15 minuter utan det handlar om att bygga om hela hans attityd kring detta moment. För er som inte vet: apportering är det bästa som finns! Så min lilla prins skulle helst vilja springa och ta dom där frestande små apportbockarna istället för att springa till konen och stå still. Och jag måste berätta att det får man inte 

Då har lilla Redo bestämt sig för att springa lite långsammare, så man inte glömmer att stanna! Bra tänkt men inte uppskattat från mig, eller lydnadsdomarna! Men han gjorde iallafall ett par riktigt bra skick igår efter det lilla bakslaget.

I förrgår vara jag lite krasslig och då passade jag på att lära in lite bakbensövningar med Redo. Han har haft svårt för det men då så bara förstod han!!! Så testade även i ridhuset att han ska backa och sätta upp ena bakbenet mot väggen. Vid två tillfällen gick han även upp med bägge bakbenen så han stod på frambenen. Jättekul, måste träna vidare på detta  

Sedan åkte vi och simtränade. Redo är helt manisk i bassängen. När hunden innan simmade så står Redo och sneglar. Och när jag manade på hunden i bassängen så kom plötsligt en brun råtta flygandes i, med täcke på och allt. Upp åkte han fortare än kvickt. Man måste vänta på sin tur  

Annars då, vi går och väntar på valpar. Sugarwinds, Sanna med Tijah, ska ha valpar när som helst. Mobilen ligger i fickan och vi väntar. Förra valpningen var så oförskämt enkel så det gäller att kasta sig i bilen direkt om det verkar vara på gång.

Jag önskar självklart även lycka till till alla i talangtruppen som tävlar idag! Kör hårt!

Jag har, åter igen, varit hos tandläkaren. Håller på att rotfylla en tand. Sista veckan har varit hemsk, haft så ont av tanden. Har ätit smärtstillande 4 ggr/dag bara för att kunna gå en liten liten sväng runt kvarteret med stackars Redo, vet ni hur mycket en tand kan ila. Det känns som den ska spricka innifrån!

Nu hade jag iallafall en tid igår. Min tandläkare börjar med att bedöva, och den tar inte riktigt! Fyra gånger stack hon mig på utsidan av käkbenet för att bedöva bort halva ansiktet. Då kunde hon tillslut få lyfta bort den massa hon hade fyllt tanden med. hon råkade komma lite för långt ner, då skrek jag direkt. Fy fan så ont! Efter lite övervägande så bestämde hon sig för att bedöva nerven direkt i tanden, dvs sticka rakt in i min onda nerv  "Det här kommer göra ont men det finns inget som är så effektift, sedan kommer du inte känna någonting" Jag SKREK OCH GRÄT, och vred mig som en liten mask. Det är helt vedervärdigt. OCH SKITEN HJÄLPTE INTE!!!! Nej så i två timmar torterade hon mig. Hon sa att eftersom jag hade en sån kraftig inflammation så hjälpte inte lokalbedövningen. NO SHIT! Jaja jag överlevde iallafall. Jag har aldrig haft problem att gå till tandläkaren, eftersom jag är där så ofta, så det här är og så nära tandläkarskräck jag kan komma. När jag kom till jobbet började jag gråta igen, bara av chocken. Men missförstå mig inte, jag gillar min tandläkare...

Min pappa opererades igår, skulle ta ut en gammal spik i benet som börjat göra ont. Efter hans beskrivning så tror jag dom sövde honom på propofol, pappa förstår inte att jag tycker sånt är intressant så han tog inte reda på så mycket som jag hade önskat... Jag hade velat få lite sånt. Ska tillbaka om en vecka. Detta var bara ena nerven av fyra. Jo för det visade sig att min ena rot hade två rotkanaler   

Måste faktiskt lägga ett litet inlägg om min bror Fritz. Han har i många år tillhört Sverigeeliten i enduro. Han har en klassvinst i J-SM, 3:e plats på lag-VM och ett antal topp 5 placeringar i SM. "Världens hårdaste tävling", Novemberkåsan, har han två gånger placerat sig på 3:e plats och ett par till i topp fem. Jag hängde med och var servicepersonal åt honom på hans första kåsa. Man kör ett dagslopp och sedan avgörs tävlingen ute i skogen i kärren på natten. Nattloppet är dubbelt så långt som dagsloppet. Jag tror att han körde 3-4 timmar på dagen, sedan äta lite och vila sig ett par timmar. Sedan startade han runt 19.00 på kvällen och gick i mål strax efter 05.00   Vilken förskräcklig tävling! Jag och min dåvarande pojkvän hade med ett par bananer och några kexchoklad åt honom. Efter bara en timmes körning på nattetappen så var han inte längre riktigt kontaktbar utan man fick mata honom med banan.

Fritz har nu beslutat sig för att sluta tävla efter 15 år. Han har världens finaste Gösta och ett till barn på väg. Plötsligt är inte tävlandet det viktigaste och all tid och pengar som det kostar att ligga på topp kan man ägna åt familjen istället. Du kan vara stolt över din endurokarriär, Fritte!

Idag hade vi då vår sista tävling på våra marker. Det var ett KM och vi var ute en heldag. Fångat lite bilder.

Gösta har hittat världens största hamburgare

På morgonen var det minus 11 grader men efter ett par timmar började det bli varmt med täcke på tyckte Redo. Då måste man mula sig själv...

Även korna njöt ute i solskenet. Pappa har en ekologisk mjölkgård men vi har faktiskt våra mjölkkor ute året runt. Åh vad dom trivs att slippa stå inne i en ladugård hela vintern. Det ångar om den varma djupströbädden.

Först grattis Elin med Grejaskogens Skandal som blev friröntgad (av mig  ) på höfter och armbågar. Nu är det bara att köra hårt!!!

Grejaskogen Skandal, så rackarns söt...

Igår var jag och Maja iväg och köpte simkort på Mälarens Hundsim & Hälsa. Det är jättebra, man får köpa ett 25ggr-kort och då kvittera ut egen nyckel. Vi kan nu åka och simma när det passar, själv jobbar man ju så det är svårt under dagtid. Dessutom blir då priset 100kr/gång!!! Igår fick dock inte Redo simma eftersom vi hyrt ett ridhus i Bålsta efter och jag vill inte ha honom blöt och kall. Han fick bara stå och snegla när Majas lilla terrier Achilles simmade.

Avundsjuk...

Därefter åkte vi till Håbo Ridskola för att använda deras ridhus. Vi var 6 stycken med ridhuset var stort och rymligt så det blev aldrig trångt. Vi började att köra en timme och sedan sista ½timmen körde vi alla hundar enskilt och brainstormade lite kring problem. Två tjejer som var där med sina aussisar ska vara med på ett lydnadsläger som jag ska hålla i mars. Jättekul att se dessa unga hundar! Bra ämnen, ska bli kul att se mer av dom i mars! Nu har jag ju sett deras svaga sidor  Den ena hunden, Doc tror jag han hette, var väldigt kär i Redo, och Redo uppskattade det föga

Redo gick jättebra! Han har en sån fin glädje i träningen nu. Konskicken går alldeles fantastiskt. Han har verkligen ändrat attityd när vi la om träningen förra helgen! Även fotgåendet kändes fint och sättandena går åt rätt håll. Inkallningen trycker han på i och rutan var han riktigt laddad på. Körde även dirrigeringsapporteringen igen, haft långt uppehåll på den. Jag tränade bara från konen och att välja rätt där ute. Vågar inte lägga in konskicket ännu på långa vägar. Överdrev så mitten godisskålen stog väldigt nära den jag skickade på. Inte en tveksamhet över huvud taget  

Skramlade även fram en bild från AH-hallen förra helgen. Här ser vi Åsa från Hyzz som tränar sin fina hund, och Jill och Anna-Carin kritiskt granskar

Redo och Hyzz Hip-Hop. Detta var på söndagen, inget intresse mellan hundarna längre. Bara väldigt söta!

Passade även på att ta lite bilder i snön på min hund. Det kommer väl dröja hundra år innan vi får en sån här fin vinter igen. Det ser ut som han ligger på varje bild men det gör han inte, han står upp! Kul att leka i snön.

Det har gått bra med giftemålet med Redo och H-H. Dom träffades i torsdags med en lyckad parning och sedan igen i lördags i Kumla. Så tre fina parningar varannan dag är genomförda. Nu ska det bli valpar  Usch har ni sett vilken förskäcklig blick min fina oskyldiga hund har  

Direkt efter parningen i lördags blev det lite träning på Kumla BK, minus 20 pekade temometern på. Så kul att se att Redo är helt opåverkad arbetsmässigt av att ha parat. Fick lite hjälp med våra konskick. Nu ska vi köra mer med lek.

Känner mig jätteinspirerad efter helgen. Jill och Anna-Carin från talangtruppen är så otroligt duktiga hundtränare och inspirerar mig åt rätt håll i min träning. Jag har lätt för att bli lite för allvarlig och inte bara leka och fjanta mig med min hund. Har massor med nya ideér om sättande under gång, inkallning och framför allt konskicken. Vi var i AH-hallen i Karlskoga, vilken hall!!!!!! Ett stort tack även till Åsa som fixat ett kanonschema så man fick ut maximalt av söndagen  och att lilla utbölingen jag fick vara med!

Så hade det äntligen blivit dags för parning mellan Redo och Hyzz Hip Hop. Men först måste jag berätta om min helg för att ursäkta min hund beteende  

Jag fick den fantastisk vinterkräksjukan i fredags och låg fram til söndag och mådde kalas  Jag fick inte ens behålla vatten och den äckliga vätskeersättningen jag blev rekommenderad kunde jag inte ens lukta på. Söndag eftermiddag var jag inte så kaxig längre, inge energi över huvud taget sedan fredag lunch. Då började jag iallafall doppa en tesked med blåbärssoppa, och det fick faktiskt stanna. Vad har detta med Redo att göra då. Jo eftersom jag nu skyddes som pesten av alla vänner och familj så ville ingen hjälpa mig med Redo. Så han fick minimalt med motion. Jag orkade sammanlagt vara ute ungefär ½timme/dag. Det ihop med att från början vara understimulerad gjorde att han väldigt fort började bli dryg. Ja dryg, det har jag inte varit med om tidigare. Inne ligger han självklart bara och sover sina 23½ timme/dag. men så fort vi gick ut...  Vi bor i staden, och Redo går ju alltid lös. När jag säger åt honom att springa iväg så drar han ganska långt om det är folkfritt, ofta över 100 meter. Men är det folk så springer han bara max 10 meter ifrån mig. Detta är inte jag behöver säga till utan han gör det bara. Han gjorde det INTE nu. Varje gång jag "släppte" honom så drog han iväg i 390, jag får kalla in, då vänder han och störtar tokskällandes tillbaka, flyger på min jackärm och vill ha lite dragkamp. Jag säger vänligt till honom att sluta. Han drar iväg för att fånga lite fåglar osv...Helt tokig. Men jag får väl ha lite överseende med tanke på hur hemska dessa dagar måste varit för honom. Jag ahr dessutom för första gånen lyckats göra bort mig fullständigt genom att vara tvungen att kräkas utomhus, framför en stackars gammal gubbe med rullator. Det var tidig söndagmorgon, han måste trott att jag var stupfull där i snödrivan...

Så parningen då. Hippehoppen hoppar fint ur bilen på klubben igår kväll, och ställer upp sig direkt. Vidriga Redo fixar och donar och tycker att det är mysigt. Sedan drar hon iväg och Redo blir alldeles till sig. Han är verkligen ingen gentleman  Förra gången var han så fin mot tiken men nu så... Stackars hippehopp tyckte han var för bordus och fick pipa ifrån. Redo testade till och med att när Hip Hop sprang så försökte han hoppa upp på ryggen på plats, alla sätt kanske fungerar. Inte uppskattat av tiken dock kan jag meddela  Vi lät dom lära känna varandra men kände att det kanske var lite för tidigt. Åsa ville ha sitt efterlängtade kaffe så vi beslutade att åka hem till mig och fika och diskutera lite. Kanske vore det bäst att jag lämnade med Redo hem till Åsa. Hip Hop var kanske inte riktigt mogen och snöovädret som kommer gör ju att man inte vill åka någonstans idag, onsdag. Jaja, snyft min lilla prins. Vi kommer hem till mig och jag sätter igång vattenkokaren, och vänder mig om och där står Redo och juckar  Åh så skönt! Hängning i 15 minuter. Nästa träff på torsdag. Redo väntar... Ska sedan få äran att få följa med Hyzzkenneln på läger i helgen till Kumla. Ska bli kul att sätta igån träningen och se den omtalade AH-hallen och ev lite mer parning.

Vintern håller i sig.

Det ligger runt minus 20-25 grader dygnet runt så det blir inte så mycket träning. På lördagen förra veckan bjöd jag hem några jobbarkompisar för lite promenad och korvgrillning.

Lilla kanintaxen Wille ville inte gå så Redo fick dra honom i pulkan.

  Härlig bild på på min fina Redo         

Redo är väldigt lik sin fina pappa Brasse på denna bild. Det är något med de vita hårstråna     Redo ligger och njuter i solen  

Med denna kyla är det som sagt svårt att träna något vettigt. Lydnad går inte alls med alldeles för mycket kläder på. Skogen är full med vass skarsnö så inget där. Agility har jag lagt ner på obestämd tid. Alltså måste vi testa på RÄDDNING!!!

Maja och Malin går bägge räddningshundsutbildningen med deras aussisar Link och Vegas. Dom behöver alltid nya ställen att träna så dom kom hem till oss förra veckan för lite träning på mina föräldrars gård. Det finns massor med gömställen. Deras hundar var jätteduktiga. Dock var det tydligen svårt med mitt uppenbara gömställe  

Detta var första gången som Redo fick testa på ytsök. Han tyckte att det var fantastiskt roligt. Så på onsdagen så träffades vi igen. Denna gång på Majas pappas grisgård. Ny miljö, och lukt... Vi skickade in dom i tomma grisstallar. Jättekul miljö och Redo var riktigt duktig på detta. Han som haft svårt för vindmarkeringar i bevakningen löste detta hur enkelt som helst.

Fin vindning av Link.

Jag planerar att fortsätta träna detta i vinter. Jag tror att det är jätteviktigt att hundar får vila från det vanliga och ladda om batterierna. Utmärkt att göra det under vintern och alla träning är bra träning. Jag tror att jag kan ha nytta i framtiden av att Redo får mer kontakt med sin nos...