Wihooooo, livet är underbart! Morgonen började med en 50 minuters promenad där vi sprang i 15 minuter  

Nu när Redo fortfarande är lite sjukskriven så får vi ju inte träna och tävla lydnad och bruks och vi STÅR INTE ut längre!!!! Så idag var vi iväg till Uppsala för att tävla rallylydnad! Jag har varit på EN rallylydnadsträning på klubben så jag hade ett ungefärligt "hum" om vad man behöver kunna. Vi har inte tränat något för Redo blir för glad och gör inget långsamt som han bör.

Man börjar på 100 poäng och man får avdrag för allt fel jag som förare eller hunden gör tex nosar, nuddar hunden, tar inte tillräckligt snäva svängar, nuddar skyltarna, inte utför momentet korrekt....

Några av de moment som ingick i vår bana: hunden ska sätta sig framför mig a lá IPO, sedan gå runt mig till höger och komma in i fotposition. 360 grader vänster på stället. Från sittande fotposition ska hunden stå i fotposition och sedan gå fot, massa svängar åt höger, språng marsch.

På domargenomgången innan sa domaren att man får inte gå stelt: "Det ska inte se ut som lydnad. Även om hunden går perfekt så kommer ni få avdrag om ni går stelt". Hua jag kan ju inte gå på något annat sätt efter alla år som lydnadsidiot  . Så jag gick väl så avslappnat jag kunde och försökte mjuka upp intrycket genom att gå och småprata med Redo och berömma i tid och otid. Redo tyckte det var jättekonstigt för han har ju lärt sig att jag är nöjd om jag är tyst så han hoppade till ett par gånger för han trodde nog jag bröt för belöning. Konstigt det där att få prata oavbrutet?!?!

Fina Redo och jag vann på 100 poäng, dvs inga avdrag alls och med domarens kommentar "Så där ska det se ut =)"

"Hur svårt kan det va?!"  

Ber om ursäkt för ett extremt långt uppehåll!

Men det har sina förklaringar:

I mitten av juli åkte jag iväg till en sjukgymnast för att kolla upp Redo. Jag gör det med jämna mellanrum varje år för att ha koll på hur hans kropp mår. Jag hade inte märkt några konstigheter i träningen utan Redo har varit roligare än någonsin att träna mer, satsar allt i varje träningspass som alltid . Kjerstin hittade att Redo hade ont i ryggen: när hon tryckte på höger sida vid ländryggen öppnade Redo ögonen lite mer, sjunk undan lite i ryggen och smackade till en gång. I rörelse tyckte hon att han inte hade riktigt samma påskjut med höger bakben och vid mätning av alla benen var han lite ojämt musklad på bakbenen. Redo blev rekommenderad kopplade promenader i SKRITT i 10 minuter *5/dag. Har ni någon aning om hur kort en promenad blir om man skrittar 5 minuter åt ett håll och sedan tvingas vända?!!?!?!?!?!?!?!?!      . Fy fan vilket djurplågeri! Redo hatade plötsligt sitt liv, och jag med!

Vi fick ryggstabiliserande övningar som vi skulle göra 5-8 ggr/dag. Redo skulle hitta sina djupliggande ryggmuskler med bland annat balansera på två ben, diagonalen. Redo fick snabbt lära sig att hålla upp ett bakben och jag stöttar lite med frambenet för att han ska förstå. Målet är att han ska lära sig att balansera helt själv!

Återbesöket efter två veckor var bra! Redo använder benet korrekt nu, hittar skritten bättre - har ju varit en passgångar hela livet - de få gånger han inte ligger i galopp  . Det fanns kanske en tendens kvar att han reagerade på höger sida men kanske bara för att vi visste att han gjorde det tidigare...  Nu fick vi öka på motionen till 20 minuters prommisar (kors i taket) och sedan veckan efter till 30 minuter. Fortfarande bara i skritt. Ni kan inte förstå hur långsamt man måste gå för att en liten nu understimulerad kelpie ska skritta och inte vara för lätt i benen. Redo och jag har dessutom alltid tränat att det är han som ska bjuda upp mig till träning. Det krossade mitt hjärta att hela tiden nonchalera Redo när han började titta på mig med dom där vackra ögonen som bara bad om att få börja JOBBA!!!!  

Sjukgymnasten tycke att jag skulle börja öka sakta men jag ville ha en ortoped som skulle titta på Redo för en second opinion innan jag vågade öka på - Redo är ju mitt allt! I torsdags var vi hos ortopeden Maria på Ultuna. Hon hittar INGENTING, Redo är helt oöm i ryggen, alla muskler är mjuka och fina och han trycker fortfarande på rätt med alla ben. Så från och med i torsdags så fick Redo gå lös för första gången på 1½ månad.  . Han måste värma upp först 20 minuter sedan får han gå lös i 10 minuter. Han får trava men inte galoppera eller göra explosiva starter. Redo är så lycklig att faktiskt få vara hund igen. Tänk att majoriteten av alla hundstackare i Sverige lever ett livet i koppel?! Hua!!

Denna vecka ska han få börja galoppera och Maria ska känna på honom igen på fredag. Har hunden en gång haft känning av ryggen så misstänker man tyvärr att det kan vara en disk som ligger bakom. Om det är det så finns risken att han kommer få ont igen. Tack vare att jag kollar upp honom så har vi förhoppningsvis hittat detta i ett tidigt stadium och att han kan få komma tillbaka som tävlingshund! Som sagt, jag har inte märkt någonting i träning utan tycker han tar i som attan i allt! Man tycker ju att hunden borde maska i något moment eller i vardagen, men icke. Det är därför det gäller att vi har koll - framför allt på träningsidioter som Redo som älskar att få jobba för dom tackar ju aldrig nej!

Alla som känner mig vet vad jag tycker om Redo. Han är min älskling, det bästa som finns! Redo är en underbar kamrat och tävlingshund. Jag saknar inga bitar på denna lilla bruna galning utan tycker att han är komplett. Jag vill aldrig ha en annan hund!!!!!!!!!!! Jag trivs bäst med bara en hund som man kan ha den här nära relationen till - det är ju bara Redo och jag! Jag har någonstans inbillat mig att Redo ska leva för alltid men plötsligt som ett slag i ansiktet har jag förstått att Redo inte är odödlig. Jag kommer börja leta efter en ny hund. Även om Redo blir bra så tjänar han säkert på att inte träna riktigt lika mycket för att han ska hålla så länge som det bara går. Vi är ju färdiga med all momentinlärning utan behöver bara underhållsträna. Varför vi tränar så mycket är mycket beroende på att jag gillar att träna! Så jag behöver en ny hund som jag kan få träna. Ingen kan någonsin vara lika bra som Redo och därför tittar jag mot en annan ras. Köper jag en ny kelpie kommer jag nog vara orättvis - då vill jag ju ha en ny Redo! Så här i efterhand är jag ju självklart en idiot som inte tog en valp från Lira - Redo kombinationen i våras men då var jag inte alls inställd på det här!

Men hur ska jag kunna hitta en hund som ska kunna ta över efter Redo?!

Som födelsedagspresent fick jag träffa Redo´s flickvän Lira och några Redo-bebisar när dom har varit utanför Uppsala på agilitytävlingar!

Halvsyskonen Lilja och Elda ligger och brottas!

Från vänster: Lilja, Redo, Lira och Elda

Lilja och Redo

Elda och Redo, visst har dom lika ansikten?

Söta lilla Elda

Busiga Lilja

Fy tusan för att försöka ta en bild med en kelpievalp!!!

Om jag gömmer mig bakom huvudet kan Elda inte bita på mig...

Finaste Lira, färdigkvalad för agility SM även nästa år!

Maria, ägare till Redo´s förra flickvän Quinci, skulle ge alla hundarna lite snask. Vem tigger värst?!

Idag åkte vi ut till Härjarö för lite bad och lek på stranden!

Zeddicus har blivit stor!

Hur ful får man vara när man ruskar sig ståendes i vattnet?!

Även gammel-Lukas plaskade runt i vattnet för att jaga Redo!

Badkrukorna stannar på bryggan!

Jag skulle vilja, jag skulle vilja HA DEN DÄR LEKSAKEN!!! 

"Nej, det gick inte!"                         "Mohaha, valpen ska inte komma och tro nå´t"

Svea, världens bästa gudunge!

Border collien Albert och lapska vallhunden Zeddicus; är dom inte fantastiskt lika varandra!?

Vilka två av våra hundar är alltid hungriga?

Jag jobbar och jobbar...

Redo njuter av livet. Vi har inte tränat lika mycket som innan SM utan håller på och pillar i detaljer som det är dags att inte längre köpa igenom.

Jobbet kräver mycket koncentration. Oftast arbetar jag på akuten och där känner jag mig som fisken i vattnet. Men den senaste tiden har jag varit inne på IVA och det är så mycket nytt och DÅLIGA djur så jag är helt slut när jag kommer hem. Redo börjar väl ledsna på matte snart  

Fredagen den 13:de fyller jag år. Min och brorsans födelsedagsfest är på söndagen den 15:de kl 13.00 ute på Ön. Så alla som vill är välkomna på först en liten springtur på en mil och ett litet core-pass med världens vidrigaste tränare. Sedan är det dags för badning och grillning på stranden. Alla är välkomna, även alla snälla hundar!

Finaste prinsen njuter av sommaren!

Ja, vad ska man säga?

Jag är jättenöjd med min och Redo´s prestation. Ibland spelar inte poäng och resultat så stor roll när man har känslan med hunden. Konstigt nog....

Platsliggning: 10 - 9,5 Sakta ner. Lugn och fin plats.

Sittande i grupp: 10 - 10. Fina Redo

Vi drog startnummer 12 så det var inte så lång väntan innan det var vår tur.

Fritt följ: 8,5 - 8 ( sakta sitt, trycker ngt på föraren ibland - sent sitt, tränger, växlar position i språng marsch) Domarna var mycket hårda i fria följet, många fick mkt långa poäng. Jag är jättenöjd för känslan var där med Redo, trots att han blir lite het!

Sitt, stå ligg under marsch: 9 - 9 ( ngt steg stå - lite ojämn i fria följ). Sättandet var fint, i ställandet tänkte Redo ligg i en millisekund och sänkte sig för att genast ställa sig. Detta resulterade i ett väldigt exakt och distinkt ställande. Jag tror att ena domaren inte hörde mitt kommando som är väldigt lågt och eftersom jag inte åtlöd order direkt utan gick ett steg till innan jag komenderade   trodde han nog att Redo tog ett steg innan sitt superfina ställande...

Nästa ring...

Sändande till rutan: 5,5 - 0 (många extrakommando - för många kommandon) Åh, skit också. Jag brukar alltid fråga Redo om han sett rutan för att han ska veta var den är innan han står vid konen. Man hade inte många steg på sig från att man såg rutan när man gick in på planen tills man stod vid konen. Tävlingsledaren stog ivägen så när Redo tittade så såg han den inte. Åh rackarns. Han springer till konen - snyggt! Eftersom han inte sett rutan så vänder han i för stor vinkel åt höger - mot det två vita plastbanden tror jag som säkert kan se ut som en ruta med lite vild fantasi. Jag får stanna honom, försöka skicka om, stanna, skicka om... När Redo väl ser den far han iväg så glatt så. Gullehund! Tyvärr så har domarna inte någon humor  

Vittringsapportering: 6 - 5 ( lämnar pinnarna, nosar - ej koncentrerat letande, tugg) Ja, när han inte får vittringen i vinden på vägen ut så har detta hänt förut, han letar lite bakom för att få vinden där och får han den inte där ser det tråkigt ut. Det tar en stund innan han går på pinnarna för att sniffa nära. Nu jäklar ska vi fixa ett system i hans letande!

Fjärrdirigering: 8 - 7,5 (flyttar sig ngt, ej distinkt - tempo, flyttar sig) Han gled fram kanske 1 cm så det var verkligen inte mycket. Däremot så gör han den lugnt för att klara tekniken och inte så exakt och fort som några andra duktiga hundar kan!

Sista ringen...

Apporteringsdirigering: 7,5 - 7 (tempo, dk - fel, dk) Han ställde sig fel vid konen och då vinklar han lite snett så han kom mot mitten. Jag fick dirigera om. Detta ska jag också ta tag i då han alltid gör det superfint på träning men kan få problem på tävling. Men när han väl förstod vilken jag ville ha så kom han med glädje och fart. Skönt att se att han klarade att göra fel utan att bli ledsen, min fina lilla prins!

Inkallning med ställande och läggande: 8 - 7 ( går ngt långt på komenderingen - steg efter kom. vid stå och ligg) Fin inkallning. Inte WOW men fin för att vara Redo!

Metallapport med hopp: 10 - 9 (stöter till föraren lite) Jag märkte det inte. Superfin apportering!!!!

Ja, det fanns en liten 10 gömd långt ner i domarnas poängblock. Det har varit en hård bedömning, som det brukar vara på SM. Som sagt; inte så fina poäng, slutade på 240 poäng och en 37:e plats. Inte i närheten av vad vi satsade på men konstigt nog är jag ändå väldigt nöjd. Redo gick så fint och vi hade känslan hela tiden. Ja, det blev fel på sina ställen men Redo var hela tiden glad och försökte lösa det hela - vilket han gjorde!!! Känslan höll även mellan momenten och han fick iallafall glänsa lite med sin metallapport!

Roligt att Redo´s och min känsla strålade ut från planen. Citat från Eva Bodfälts blogg om SM.  Det värmer att få höra att det såg fint ut utan att poängen visade det!!! TACKAR!

"Ett ekipage som etsade sig fast i mitt hjärta utan egentliga toppresultat var Mariah Andersson med den bruna kelpien Cukid´s Guru. En härlig harmoni och ett underbart samarbete."

http://blog.evabodfaldt.com/2012/06/sm-i-lydnad-och-agility-i-borlange.html#more

SM är snart här! Jag och Redo ser fram emot det; dels för att äntligen få tävla men även självklart att få träffa alla som man känner!!!!!!! Träningen är mycket och intensiv just nu. Nu längtar man bara på att få kliva ut på planen.... Jag och Anna-Carin åker på torsdag!

Igår var jag och Redo ute och gick runt vattenparken i Enköping innan vi åkte iväg till Knivsta för lite träning ihop med Monica och sonen Uzling. Därefter var det arbete. Jag ser oerhörda fördelar med att arbeta kväll 18.00 - 02.00 Man hinner med mycket hundträning!!!! Däremot så blir sömnen lidande eftersom jag ändå hoppar upp kl 8.00 på morgonen...

Redo´s träningsplan. Han sprang ut och undrade om vi inte skulle köra ett pass, eller två...

Några grå sticker fram  

Min älskade lilla Redo. Vad vore livet utan världens bästa prins  

Igår träffades jag, A-C med Petter, Camilla med Offe och Anders med Sniper utanför Mariefreds slott för lite träning. Vi hittade en fin gräsplan med massor med ankor, barnfamiljer som var ute i solen för picknick och hundar och barn överallt! Perfekt träningsmiljö för lite elitlydnad så där slängde vi upp 3 planer a la SM-upplägg!

Hundarna var duktiga med tanke på all störning! I fria följet jobbade vi så gott vi kunde med att störa varandras hundar. Folk tittade lite konstigt på oss när en förare med hund gick fot och tre mäniskor gick runt och störde samtidigt som Anders gormade order  . Redo gick fint i fria följet och sedan satte han en jättefint Z. Redo hade lite jobbigt i vittringen med alla ankskit som stank. Detta måste tränas på!

Idag träffade jag A-C, Hyzz-Åsa och Jill för träning i Västerås. Även idag körde vi på tre planer och vi var tre tävlingsledare som oavbrutet gormade på alla planer. Shit vilken störning det blev men Redo var helt oberörd!

A-C välkomnar mig in på 2:a planen.

Dirigeringsapporteringen, wihooo...

Haha, Redo har riktiga border collie- ställande i inkallningen när han gör den rätt!

Härliga belöningar, kampstocken och hundmat. Ser ni flugan?

Hyzz- kelpievalpar. Tänk att det alltid ska lekas precis brevid så ett och annat bett kan hamna fel  

Tack för en underbar helg!!!!

Så har vi tävlat DM i Lydnad i Norrtälje. Vi började med gruppmomenten, och liggande i grupp först. Vi ställde upp och när jag tittade ner på min hund var det mygg överallt. Jag la ner honom och gick och gömde mig bakom ett plank med titthål. STACKARS PRINSEN!!!!! Han låg och blundade och vred på huvudet, klippte med öronen och till slut försökte trycka in huvudet med nosen in mellan frambenen. Äckliga mygg!

Platsliggning: 10

Vi ställde upp för sittande i grupp och när jag tittar ner för att säga sitt kvar så sitter Redo och blundar med hela huvudet täckt med mygg. Jag får ingen ögonkontakt med honom när jag lämnar honom. Tydligen hann jag inte bakom huset innan Redo LA SIG NER?!?!?!?! Stackarn.... Redo ville nog byta ut sin elaka matte just då!

Sittande i grupp: 0. Ligger 

Bryt ihop och kom igen!

Domare Jimmy Wranning i första ringen.

Fria följet kändes jättebra!!!!!!!! Fin position även i språng marsch och superfina stegförflyttningar!!!!!

Fritt följ: 9,5. Mkt fina vändningar! Segt sättande*2

Stå sitt ligg under marsch hittade Redo på lite eget. Han körde ligg, ligg, stå som en fuling som trodde att matte sa ligg en tredje gång. Ja, han missade sittskiftet. Sitt är tydligen ett svårt kommando idag...

Poäng: 7, Ngt segt läggande, sitter ej, tveksamt ställande

Inkallning med ställ och lägg kändes han lite ofokuserad vid nedläggningen. Säkert lite splittrad då han säkert förstod att han inte riktigt fått till förra momentet korrekt.   

Poäng: 8. Bra tempo. Kan ställa och lägga sig snabbare

Sändande till rutan. Äntligen!

Poäng: 10

Byte av plan till nästa domare Marita Berg

Apporteringsdirrigering. Superfint!!!! Jag kör min vanliga överdrivna avlämning då jag tar tag i apporten, väntar någon sekund och säger sedan tack och Redo släpper distinkt bakåt med attityd. När jag gjorde detta hör jag domaren viska "Åh va snyggt avlämnande, såg du?" till skrivaren. Ni fattar att jag var tvungen att överdriva varje avlämnande ännu lite mer efter det va?  

Poäng: 10

Metall och hopp: snyggt som bara Redo kan göra det!!! Överdriven avlämning *hihi*

Poäng: 10

Vittringen: Redo kom fram till rätt pinne direkt och tänkte ta den men blev osäker och sniffade på en annan innan han bestämde sig. Måste ha mindre vittring på mina träningspinnar. Ajabaja på mig!

Poäng: 9

Fjärren hade han lite låg attityd, ska jobba på det. Dock rörde han sig inte alls varken fram eller bak!!!!

Poäng: 9. Ngt långsamt sitt, ngt orent uppsättande

Slutpoängen hamnade på 264,5 poäng och de 30 poängen vi nollade bort kändes lite tråkiga men så kan det vara! Kul att det i helheten kändes bra och vi har fått ett litet kvitto på vad som ska finslipas på de sista veckorna inför SM...